Ambition räcker inte alltid
Om du vill få något slags mått på hur lättläst din text är så kan du testa dess läsbarhetsindex.
När jag började jobba med teknikinformation hade jag höga ambitioner. Jag ville verkligen skriva och utforma informationen så att den blev begriplig för användaren. Tyvärr kan jag inte påstå att jag lyckades särskilt bra den första tiden.
Att bara ha hög ambition och hyfsade grammatikkunskaper räcker inte för att en text ska bli lättläst och skapa kontakt med läsaren. Själv saknade jag konkreta tips och metoder för vad som gör en text begriplig och lättillgänglig.
Faktorer som är extra viktiga i teknisk dokumentation
I min webbkurs Lär dig skriva manual tar jag upp ett antal faktorer som påverkar läsbarhet och som jag tycker är extra relevanta för teknisk dokumentation. Faktorerna som jag tar upp i kursen handlar dels om layout, exempelvis radlängd och avstånd mellan olika element, och dels om språkliga val, såsom förkortningar och att skriva aktiva meningar.
Läsbarhetsindex och meningslängd
I det här blogginlägget vill jag tipsa om ytterligare en parameter som jag (ännu) inte tar upp i kursen. Det här är något jag själv ofta brottas med: kortare meningar.
Meningslängden är en av parametrarna i LIX – ett läsbarhetsindex som togs fram på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson.
Naturligtvis är det viktigt att tänka på att ett bra LIX-index i sig inte är någon garanti för att texten blir begriplig. Det finns många delar som måste vara på plats i en text för att du ska få kontakt med läsaren och för att budskapet ska gå fram.
Eva Sahlström skriver mer utförligt om Lix för att mäta läsbarhet.
En texts läsbarhet påverkas nämligen av en mängd olika faktorer: förutom menings- och ordlängd även sådant som meningarnas struktur, abstraktionsgraden, textbindningen, den grafiska utformningen, genre-anpassningen och perspektivet.
Eva Sahlström
Min skrivprocess
Meningslängden är något som ofta är relevant för mig att kika lite extra på. Jag har nämligen en fäbless för att skriva långa, invecklade meningar.
Så när jag skriver ett blogginlägg ser min process mer eller mindre ut så här:
- Jag skriver ner ungefär vad jag vill ha sagt.
- Jag går igenom och kollar logik och att det hänger ihop.
- Jag stryker alla ”ju” och ”dock” och andra språkliga tics som jag har när jag skriver.
- Jag tar en extra titt på alla meningar som är längre än 10-15 ord och ser om de går att dela upp eller skriva om.
- Jag kopierar min text och klistrar in i kontrollrutan på lix.se.
Texten rankas av lix enligt ett poängsystem – ett läsbarhetsindex. Ju högre poäng, desto mer svårläst text. Jag brukar sikta på att hamna mellan 30 och 40, vilket beskrivs som ”Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar”.
Testa olika texters läsbarhetsindex
Du kan nu roa dig med att testa några olika texter från exempelvis tidningar, forskningsrapporter eller chefens senaste månadsbrev. Eller kanske från en befintlig manual?
Testa gärna dina egna texter! Om du inte skriver så mycket just nu, så testkör dina mejl i lix innan du skickar iväg dem.
Som sagt, det finns mycket mer än meningslängd som avgör hur begriplig din text blir. Men meningslängden är trots allt en av de faktorer som påverkar resultatet.
